~Titti~ Dopförnyelse
0kommentarer
Igår var vi på Dopförnyelse
För alla barn som döps i någon av pastoratets kyrkor hängs en guldfisk upp i kyrkan. Igår var det dags att hämta hem fiskarna från 2014.
"Detta är ett tillfälle att minnas dopdagen lite extra! Vi firar en gudstjänst med barnen i centrum, tänder ljus, förnyar doplöftena och får tid att tänka på vad dopet egentligen innebär."
Härligt att se så många små barn i bänkarna och barnkören sjöng så fint
Efteråt bjöds det på dopfika
Förresten, på vägen till kyrkan fick vi blåsa för Polisen 😊
På kvällen var det så dags, jag och Leif skulle ha "Datenight". Barnen är 6 månader och förr eller senare "måste" vi ju. Leif är ju på jobbet varje dag så han har ju åkt ifrån barnen förr. Det har inte jag, med undantag för rehabträning och läkarbesök, men aldrig för nöjes skull. Och jag ville inte nu heller. Jag har inga behov alls för så kallad "egentid", jag älskar tiden med barnen och vill inte vara ifrån dem alls. Ja, ja, jag förståååår att den dagen då jag uppsattar "egentid" kanske kommer, för "alla" säger så till mig. Men så känns det inte nu. Inte alls. Men jag inser att det är bra om jag och Leif gör något bara han och jag någon gång ibland. Så jag tvingade iväg mig. Vi gick på bio:
Micke & Veronica
Betyg: TTTT
Jag tyckte filmen var jättebra, många skratt och Suzanne Reuter var filmens solklara stjärna!!
Att vara borta från barnen gick okej. Jag visste ju att vi inte missade så mycket tid. Vi åkte ifrån dem när de la sig för natten och barnvakten var mormor - den som jag har 100% tilltro till (att lämna dem till barnvakt hadlar om att JAG tycker det är jobbigt att vara borta från dem, jag vet att barnen har det bra, det är JAG som tycker det är jobbigt i de!)! Så det enda jag missade var ju egentligen barnens sovtid..
Men det var ändå jobbigt att vara ifrån mina små hjärtan, men det är väl så det är? Det kommer ta ett tag till jag gör det ingen men hoppas att jag då kan uppskatta tiden lite mer? Vi får se...
Allt gott iaf
~Titti
betyg,
bio,
dop,
dopförnyelse,
film,
filmrecension,
micke & veronica,
suzanne reuter,
svenska kyrkan,
Kommentera