-Leif- Charlotte Nordströms uttalande är allvarligt

3kommentarer

Kampen mot uranbrytning är ingen ny företeelse i Västgötabergen. Styrkan i motståndet ligger i att vi som kommuner har samordnat arbetet mot CPM och stödet till markägarna. Detta har visat sig vara en framgångsrik väg så här långt. Budskapet till CPM och även andra uranintressenter är " varje satsad krona är en bortkastad krona, vi kommuner kommer använda det kommunala vetot mot uranbrytning".
I detta sammanhanget blir därför Skaras moderata kommunalråds uttalande att hon kan tänka sig uranbrytning i Skara kommun men inte på Billingen mycket allvarligt.
En urangruva skulle få mycket stora konsekvenser för miljö och vatten och påverka möjligheterna att bo, leva och verka i ett stort område runt en gruva. En urangruva angår många många fler än bara där den är lokaliserad.
Charlottes uttalande visar också på allvarliga brister i kunskapen kring minerallagen. Lagen tar ingen hänsyn till markägarintresset, den tar endast hänsyn till bolagets förmåga (ekonomiskt) att utföra prospektering. En markägare har inget eller mycket lite att sätta emot om ett gruvbolag vill gå fram.
Det är knappt att en markägare äger plogdjupet på sin åker, att då som Charlote gör blanda in äganderätt  i frågan visar på en bristande kunskaper i ämnet.
Jag uppmanar Charlotte Nordström: be om ursäkt för dina uttalanden offentligt och sedan är det dags att läsa på vad minerallagen säger och vad konsekvenserna av en uranbrytning skulle bli i Skaraborg. Jag bistår dig gärna med den kunskapen!
 
/Leif Walterum

3 kommentarer

Tobjörn

06 Feb 2013 21:33

Jag blev nyfiken på vad Charlotte egentligen sagt så jag kollade via din länk och hon sa:
" –Men äganderätten är också stark för mig. Om en markägare skulle kunna tänka sig att säga ja, så vill jag lyssna på det."
Förklara för mig vad som är fel med att lyssna på en markägare!

Svar: Det är inget fel att lyssna på markägare, MEN! En markägare har ingen äganderätt över det som ligger under plogdjupet i praktiken äger du bara 25 cm. En markägare kan inte inmuta mark enligt minerallagen. En markägare är enbart en förlorare om man exploaterar för en urangruva. För att få inmuta så prövas sökandens kuinskaper inom området samt att företaget har de ekonomiska muskler som krävs för att genomföra hela prospekteringen osv. En kommun kan heller inte inmuta ett markområde även om man är markägare. Att då koppla frågan till äganderätt är fel. En urangruva skulle ta oerhört mycket mark i anspråk, uppskattningsvis talar vi om brytning i storleken av Cementas hela kalkbrott årligen. Av 1 ton alunskiffer kan du utvinna 500-700 gram uran, vilket gör att mer än 999 kg är miljöfarligt avfall. Konsekvernserna för omgivande landskapet och förutsättningarna att bo, leva och verka skulle bli mycket stora, i detta sammanshanget räcker det att studera de urangruvor som i dag är i bruk i Afrika, Canada, Ryssland och även den senast öppnade i Finland, där en stor miljökatastrof ägde rum i höstas. När det gäller de cirka 5000 markägarna som berörs av CPMs planer i Västgötabergen har ingen sagt sig vara positiv till urangruva. Det kallar jag att lyssna till markägarna! Problemet med Charlottes uttalande är att hon ger sig in på ett område där hon saknar kunskaper, om minerallagen och vilka konsekvenser en urangruva skulle ge för hela Skaraborg. Dessutom befinner vi oss i ett viktigt skede kring CPMs fortsatta undersökningstillstånd och kommande domstolsprövning. Att motståndet i Västgötabergen varit kompakt och budskapet entydigt från kommunerna har varit avgörande för att CPM inte kommit längre. I detta sammanhanget är Charlottes uttlande mycket allvarligt och hennes förklaring i lokalradion i em har inte gett de klargöranden som jag hade hoppats. / Leif
~Titti & Leif -

Torbjörn

06 Feb 2013 23:24

Du läser in alldeles för mycket i min kommentar! Vad jag menar är att det ALDRIG kan vara fel att lyssna. Din inställning fyller bara på politikerföraktet helt i onödan.
Hur minerallagen fungerar lärde jag mig när jag vaskade guld så den utläggningen du gjorde var totalt onödig. Om inte jag kommer ihåg fel så vill inte Charlotte ha någon gruvbrytning på/i Billingen. Kvar i så fall finns inget område som är brytbart om jag minns hur mineralkartan såg ut från min tid som vaskare. Om du ska vara trovärdig så får du sluta med ditt ordbajseri (finns det ett sånt ord?).

jeppen

09 Feb 2013 14:22

Hela historien är ytterligare ett bevis på att Centern varken är ett miljövänligt parti eller ett företagsvänligt parti, utan tvärtom ett "grönt" parti i samma klass som miljöpartiet.

Uranbrytning borde överhuvudtaget inte vara en fråga för politiker. Verksamheten skiljer sig inte från annan tungmetallbrytning, och att exploatera de negativa konnotationer som pressen skapat kring uran och kärnkraft och sedan särbehandla frågan politiskt är oseriöst. Vi har en miljöbalk och en tillståndsprövning, och tjänstemännen bör få förtroendet att utvärdera olika projekt enligt detta utan varken ministerstyre eller kommunpolitikerstyre.

Den sk vetorätten mot uranbrytning är en misstroendeförklaring både mot politikernas egna förmåga att ställa upp generella regler och mot de tjänstemän som har att applicera reglerna. Ditt eget handlande och din inställning i frågan, Leif, är rätt och slätt en studie i skamlig principlöshet och okunnig alarmism. All heder till Charlotte, som åtminstone initialt vågade ta ställning.

Kommentera

Publiceras ej