Kärlek och Politik

Det har varit en händelserik arbetsvecka den inleddes normalt med möten men under tisdagen så började rapporterna komma från markägarna om att Continental Precious Minerals återigen skickat ut nya arbetsplaner för provborrning efter uran. Helt plötsligt blev arbetsveckan något annat än som tidigare var planerat.

Onsdagen blev en lång arbetsdag med många telefonsamtal från oroliga markägare och på eftermiddagen så fick jag del av alla arbetsplanerna. Först en bit in på natten till torsdagen så hade jag i lugn och ro hunnit läsa och jämföra varje ord med de tidigare arbetsplanerna. Som jag skrivit om tidigare på bloggen så överensstämde samtliga arbetsplaner utom en ordagrant med vad bolaget skickade ut julen 2010. Ibland annat Skaraborgs Läns Tidning har bolaget kommenterat att detta är deras sätt att ha dialog med markägarna. Jag konstaterar att det är väsenskilt från vad vi svenskar brukar kalla för dialog. Kanske är det så att det Kanadensiska bolaget måste visa att man agerar för sina aktieägare, för aktiekursen påstås rasa och kritiken mot CPMs verksamhet i Sverige påstås växa i Canada. Jag har själv inte haft möjlighet att kolla detta.

Efter en snabbinkallad presskonferens på torsdagsmorgonen där jag är mycket nöjd med hur vi fick ut den viktiga informationen i media så hade jag hjälp av en tjänsteman som förtjänstfullt ringde runt till merparten av de berörda fastighetsägarna och klargjorde det juridiska läget. Själv så tog jag och min fru ett sista farväl av en av mina stora supportrar som för en tid sedan lämnade jordelivet efter ett långt liv.

Varje år så brukar jag träffa Naturskyddsföreningen i Skövde och diskutera aktuella frågor i kommunen. Det är något som jag gjort de flesta åren under min tid som kommunalråd, det blev ett långt men uppskattat möte från båda sidor under torsdagskvällen.

På fredagen hade jag möten i Göteborg hela dagen, när jag kom tillbaka till Skövde på kvällen åkte jag in och skrev ut Trafikverkets hela kapacitetsutredning som lades ut på remiss under fredagen. Helgen har jag ägnat åt att framförallt läsa och göra en snabbanalys av de dryga 400 sidorna. Det är ingen munter läsning för Västra Götaland, i december så deltog jag på en nationell hearing i Stockholm om kapacitetsutredningen arrangerad av Trafikverket. De olika regionerna hade lämnat in såväl skriftliga underlag och fick göra muntliga föredragningar om sina behov av kapacitetshöjande åtgärder i de fyra olika trafikslagen. Västra Götalandsregionens muntliga dragning (som skedde av Leif Blomqvist, Socialdemokratiskt regionråd) var mycket tunn, med knappt inga ord nämndes behoven av ökad kapacitet på Västra Stambanan och inte med ett ord nämndes problemen på E20. Snarare var det så att andra regioner i sina föredragningar pratade om kapacitetsproblem på både Västra Stambanan som E20.

Jag anser att detta märks i kapacitetsutredningens förslag, övriga regioner har en betydligt högre detaljeringsgrad av kapacitetsproblemen i trafikslagen än vad Västsverige har. Nu väntar ett intensivt arbete för att samordna remissvaren mellan olika aktörer. För min del som Västra Stambanegruppens ordförande så kommer det förstås handla om behoven för Västra Stambanan i första hand.

I utredningen så lyfts problematiken på sträckorna Hallsberg-Laxå och Skövde –Göteborg fram och behovet av mer spårkapacitet. Jag konstaterar också att blir kapacitetsutredningen regeringens och riksdagens beslut så kommer Västra Stambanan för mycket lång tid vara järnvägsförbindelsen mellan Stockholm-Göteborg. Kapacitetsutredningen anser att de samhällsekonomiska effekterna av en ny Götalandsbana är för små i nuläget men stänger inte dörren för det långt in i framtiden bortom 2050.

I veckan som kommer ska jag påbörja beredningen av yttrande med tjänstemännen. Senare i veckan så träffar jag företrädare för Göteborgs politiska ledning och vid ett annat möte företrädare för Västra Götalandsregionens politiska ledning. Det ska bli intressanta diskussioner eftersom båda agerat så starkt för en ny Götalandsbana och väldigt lite för Västra Stambanans akuta behov. Vilket jag kan tycka är märkligt med tanke på att även om beslut skulle fattas inom några år att bygga en ny Götalandsbana så kommer Västra Stambanan att minst under de kommande 25-30 år vara järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Göteborg.

Den gångna veckan blev inte vad jag tänkt mig arbetsmässigt och det är mycket av det ordinarie arbetet som blivit liggande ogjort liksom många telefonsamtal jag inte bedömt som akuta. Men detta att inte riktigt veta vad som inträffar är en stor del i det som gör uppdraget att vara kommunalråd så intressant.


/Leif