Kärlek och Politik

Här kommer mina tankar från vecka 33, utifrån vad som står i Gravidkalendern:

 

I magen:

"Barnet samlar på sig fett som värmer och skyddar och barnet ökar en hel del i vikt under graviditetens sista veckor. Nu ligger det oftast i rätt ställning inför födseln, det vill säga med huvudet nedåt."

Ettan har legat med huvudet nedåt vid varje ultraljud och Tvåan i säte. Imorgon, tisdag, ska vi på nytt ultraljud och jag hoppas verkligen att de fortfarande ligger så, för då bestäms det om det planeras vaginal förlossning eller kejsarsnitt! 

 . 

Mamma:

"Du kan känna små rytmiska ryckningar i livmodern. Det beror på att barnet hickar. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen."

Jag tror jag känner ryckningarna? Men det är svårt att veta vad man känner...

 

Partner:

"Kanske är det dags att ni sätter er tillsammans och gör en födelseplan. Skriv ner era önskningar om hur ni vill att födseln ska gå till. Kanske vill ni ha dämpad belysning, en viss förlossningsposition, musik eller vissa smärtlindringsmetoder. Men kom ihåg att det är just önskningar. Personalen kommer att försöka tillgodose dem så gott det går men det är inte alltid säkert att de kan det."

Ingen mening att göra det än, då det är 50/50 risk för snitt.
Men efter tisdag hoppas jag att vi får göra det :)

 

Mödravården:

"Du fortsätter att besöka din mödravårdscentral varannan vecka. Ditt symfus-fundusmått är troligen mellan 29 och 34 centimeter. Vid den här tidpunkten brukar barnmorskan kontrollera om fostret ligger i rätt ställning, det vill säga med huvudet nedåt." 

Jag träffar min barnmorska en gång i vecka, mitt symfusmått (mått på livmoder) är betydligt större då den rymmer två bebisar! :) B, kollade och i torsdags låg Ettan med huvudet nedår iaf! Fingers crossed.... :)

~Titti