~Titti~ Torka aldrig tårar utan handskar
0kommentarer
Idag har det minsann varit minusgrader och SNÖ - se där ja, 2014 levererar!
Boken har jag inte läst ut, men jag har äntligen tittat på Torka aldrig tårar utan handskar
- en film som jag har velat se länge!
När Rasmus stiger av tåget på Stockholms Centralstation i september 1982 lämnar han den lilla värmländska bruksorten Koppom bakom sig för att aldrig återvända. Ung och vacker kastar han sig ut i de homosexuellas Stockholm, oförmögen att säga nej till någon. Benjamin är Jehovas vittne. Ivrigt går han från dörr till dörr för att predika om Gud. Ingenting kan rubba honom i hans tro tills den dag han ringer på hos Paul, den varmaste, roligaste och bitchigaste bögen Gud någonsin skapat. Så på julaftonskvällen, när det snöar över staden, träffas Rasmus och Benjamin, och inget blir som förr igen.
Det här är en berättelse om en tid och en plats. Det som berättas i den här historien har hänt. Det hände här, i den här staden, i de här kvarteren, bland de människor som har sina liv här. I den här stadens parker, dess uteserveringar, barer, bastuklubbar, porrbiografer, sjukhus, kyrkor och begravningsplatser. I en stad där de flesta fortsatte att leva sina liv som om inget hänt insjuknade unga män, magrade av, tynade bort och dog. Det var som ett krig som utkämpades i fredstid. De som älskade mest. De som var av kärlek besatta. Det var dem som frosten tog. Jag var en av dem som överlevde. Det här är min och mina vänners historia.
Torka aldrig tårar utan handskar är en engagerad, passionerad och förtvivlad skildring av 80-talets Stockholm, om människor som för första gången i historien börjat gripa efter sin frihet och om en sjukdom som bryter ut och hotar att döda alla.
Filmen var precis lika bra som jag hade hoppats på och den berör såå mycket,
en film som alla borde se!!
Betyg: TTTT+
~Titti
Kommentera