-Leif- Det är dags för en diskussion
0kommentarer
Sverige ser väldigt olika ut och utmaningarna skiftar för Sveriges kommuner. En majoritet av de 290 kommunerna brottas med vikande befolkningsunderlag oftast också kopplad till demografiska utmaningar med en allt högre andel åldrande invånare i kommuner som tappar befolkning. Vårt land är inte bara på väg att bli ett allt mer urbant land, vi är det.
Kraven på kommunal service till medborgarna: förskola, skola, omsorg, teknisk förvaltning, kultur och fritid mm. är det samma och ska levereras oavsett skatteunderlaget viker eller inte. Förvisso så finns det kommunala skatteutjämningssystemet som till viss del utjämnar de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna, men systemet har urholkats över tid. Centerpartiet har i regeringen fått igenom en förbättring av utjämningssystemet som kommer bidra till att de akuta orättvisorna minskar.
Men långsiktigt så kvarstår frågan hur ska den kommunala servicen och nivån på densamma kunna upprätthållas i ett allt mer kluvet land med skilda utmaningar?
I förra veckan presenterade Sveriges Kommuner och Landstings husorgan "Dagens Samhälle" en undersökning gjord bland landets ledande kommunpolitiker hur man resonerar och tror att kommunstrukturen kommer se ut i framtiden.
Själv deltog jag i undersökningen och också i intervjun. Min utgångspunkt är att frågan kring det kluvna Sverige och hur välfärden ska klaras i vårt land måste upp till politisk diskussion. Många politiker ser och vet att problemen finns samt att de blir större inom några år men få diskuterar detta i de politiska forumen. Under senare år har samverkansformerna mellan kommunerna utökats på olika sätt här är några vanliga exempel:
Kommunalförbund är den vanligaste samverkansformen, det är organiserat som en "egen" kommun men där väljarna/medborgarna saknar den egentliga möjligheten att påverka kommunalförbundet. Även de ingående kommunerna har begränsade möjligheter att påverka ett kommunalförbund.
Gemensam nämnd mellan två eller flera kommuner, prövas bland annat i de tre kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång, inte helt gnisselfritt och minskar det kommunala självstyret.
Köp av tjänster allt vanligare blir det att framförallt mindre kommuner köper tjänster från större kommuner eller går samman på annat sätt, det bidrar också till att flytta makt.
På 1950-talet och i början av 1970-talet så skedde två stora kommunreformer i Sverige. Reformer som föregicks av ungefär samma frågeställningar som kommunerna står inför idag och som kommer bli än mer påtagliga det kommande årtiondet.
Jag tror inte på att man från Stockholm ska sitta och rita nya kommunkartor, förändringar måste växa underifrån. Här förskräcker också Moderaternas oförmåga att hantera och istället blockera bildandet av nya regioner som diskuterats i olika delar av Sverige. Finns ett lokalt engagemang och en lokal vilja anser jag att den ska bejakas.
Eventuella kommunsammanläggningar löser inte självt de utmaningar som det kluvna Sverige står inför, starka regioner med ansvar för regional utveckling och ett bättre fungerande utjämningssystem än dagens är också förändringar som behövs. Hur ska det demokratiska inflytandet se ut i framtiden? Ska vi stillasittande sitta och se på hur Sverige blir allt mer kluvet (Sverige är det land i Europa som har den snabbaste urbaniseringen, inflyttning till storstäderna)? Redan idag har allt fler av Sveriges 290 kommuner problem att hantera dagens utmaningar, problemen hopar sig bakom hörnet Det är därför det behövs en diskussion kring, kommunernas organisation, samverkansformer, sammanläggningar, uppdrag och finansiering.
För mig som centerpartist är det viktiga att dessa frågor diskuteras underifrån och inte styrs eller blockeras från andra politiska nivåer. Välkommen med i debatten!
/Leif
Dagens Samhälle,
Kommunalförbund,
Kommunreform,
Skatteutjämning,
Urbanisering,
Kommentera